Disclosureförordningen (SFDR)

Hållbarhetsrisk innebär enligt SFDR ”miljörelaterade, sociala eller styrningsrelaterade händelser eller förhållanden som, om de förverkligas, skulle kunna ha en negativ betydande inverkan på investeringens värde”.

AP2 tar hänsyn till både finansiella och påverkansrisker enligt EU:s princip om dubbel materialitet, vilket beaktas genomgående i fondens förhållningssätt till hållbarhetsrisker.

Fonden har integrerat riskhanteringen av klimatrisker i förvaltning och har en riskprocess med metoder för identifiering, bedömning och hantering beroende på inom vilket tillgångsslag klimatrelaterade risker uppstår.

Genom att inkludera hanteringen av hållbarhetsrisker i varje förvaltningsprocess skapas en effektiv riskhantering och en föredömlig förvaltning. I enlighet med TCFD delas klimatrisker och möjligheter upp i två grupper, omställningsrisker och fysiska risker.

Omställningsriskerna kan i sin tur delas att i regulatoriska, teknologiska, marknads- och varumärkesrisk. De fysiska riskerna delas upp i akuta och systematiska risker. På möjlighetssidan finns resurseffektivisering, energi, produkter/tjänster, marknader och resiliens. Dessa klimatrisker är en del av de redan befintliga riskkategorierna som fonden tar hänsyn till såsom finansiell risk, operationell risk och påverkansrisk. Syftet med kategoriseringen är att lättare kunna synliggöra, hantera och kommunicera de risker fonden är exponerad mot.

Klimatrisker kan vara av olika slag och påverkar fonden på olika sätt. Riskerna kan ses som finansiella eller operativa och analyseras utifrån denna klassificering. Ett exempel på klimatrisk som påverkar finansiell risk är fossila reserver. Risken innebär att tillgångarna i och med omställningen till en mer fossilfri värld riskerar att förlora i värde, vilket får de bolag som innehar dessa tillgångar att i sin tur minska i värde. Det kan ses som en klimatrisk men den blir synlig som en finansiell risk.

Den vanligaste hållbarhetsriskfaktorn under operativa risker är ryktesrisk – risken att investeringsverksamheten orsakar minskat förtroende för verksamheten eller pensionssystemet. Utöver indelningen i finansiella och operativa risker valde AP2 under 2021 införa kategorin påverkansrisker, vilket blir den tredje kategorin risker. En påverkansrisk kan exemplifieras genom att en investering riskerar att skada människor eller miljö, utan att nödvändigtvis få effekter på finansiell eller operativ risk. Höga påverkansrisker innebär att fonden har svårt att nå målet om föredömlig förvaltning. Risken för att fonden genom sina investeringar bidrar till illegal avskogning är ett exempel på en sådan risk.

Beroende på tillgångsslag så sker identifiering, bedömning och hantering av både omställningsrisker samt fysiska risker anpassat efter respektive portfölj. Första steget i riskhanteringsprocessen är riskidentifiering som hanteras av respektive portföljförvaltare. Fonden arbetar ständigt med att förbättra och integrera identifieringen av klimatrisker. Även bedömning och hantering av risker utförs av portföljförvaltaren med stöd från hållbarhetsanalytiker.

Läs mer i fondens TCFD och TNFD-rapport.

Hållbarhetspolicy
Sammanfattning – Klimat- och naturrapport 2023 samt arbetet med mänskliga rättigheter, sociala förhållanden, personal och korruption

En portfölj i linje med Parisavtalet

Klimatfrågor integreras i fondens analys- och beslutsprocesser för alla tillgångsslag, där det är relevant. Ambitionen är att utveckla portföljen i linje med Parisavtalet. Utgångspunkten för fondens klimatarbete är att både minska den finansiella klimatrisken och bidra till omställningen. AP2 redogör för sitt förhållningssätt till klimatomställningen och beskriver varför och hur fonden arbetar med klimatfrågan på webben och i sina rapporter. Fonden har som mål att ha en portfölj med nettonollutsläpp 2045.

Klimatförändringar bedöms kunna få stor inverkan på den långsiktiga avkastningen. Att integrera klimataspekter i riskbedömningar och investeringsbeslut blir därför allt viktigare.

Klimatrelaterade risker

Klimatrisker har en särställning bland hållbarhetsrisker, eftersom konsekvenserna av klimatförändringar är både omfattande och komplexa. Stora klimatförändringar kan plötsligt uppstå när en kritisk punkt nås, som dessutom kan sätta igång en dominoeffekt med ytterligare negativa konsekvenser. I omställningen till ekonomier med nettonollutsläpp kommer stora samhällsförändringar att ske.

Finansiella klimatrisker kan delas upp i två grupper: omställningsrisker och fysiska risker. Omställningsrisker delas upp i regulatoriska risker, teknologiska risker, marknadsrisker och varumärkesrisk. Fysiska risker delas upp i akuta och systematiska risker.

Eftersom varken fysiska klimatrisker eller omställningsrisker är helt och fullt prissatta, kan sådana plötsliga förändringar få stor påverkan på värderingen av olika tillgångar.

AP2 började 2013 att analysera finansiella klimatrisker för fossila energibolag och fortsatte sedan med kolbaserade elkraftbolag. En viktig utgångspunkt för detta arbete var att de klimatrisker bolagen står inför inte är korrekt prissatta av marknaden.

Fysiska klimatrisker är sedan 2019 inkluderade i fondens övergripande avkastningsantaganden, vilka ligger till grund för valet av strategisk portfölj.

I och med att AP2:s internt förvaltade globala aktier och företagsobligationer sedan 2020 uppfyller kriterierna för PAB, har fonden avslutat analysen av finansiella klimatrisker för fossila energibolag och kolbaserade kraftbolag.

Klimatförändringar kan potentiellt skapa finansiell instabilitet, vilket skulle leda till allvarliga negativa konsekvenser för finanssektorn och ekonomin i stort. Därför anser AP2 att klimatförändringar är en systemrisk. Detta är en av fondens investeringsövertygelser. Det innebär att fonden utvecklar portföljen så att den ligger i linje med Parisavtalet. Exempel på detta är införandet av index baserade på EU Paris-Aligned Benchmark. Fonden är också engagerad för att åstadkomma en positiv förändring genom dialog med bolag och beslutsfattare.
TCFD och TNFD-rapport

Risker kopplade till mänskliga rättigheter

AP2 exponeras mot risk för negativ påverkan i flera situationer, bland annat genom sin roll som arbetsgivare, kund till leverantörer, motpart till andra finansiella institutioner samt som kapitalägare och kapitalförvaltare. Fonden har tidigare bedömt risker för potentiell negativ påverkan som den själv kan orsaka eller som kan finnas hos dess leverantörer. Fondens bedömning är dock att den allvarligaste negativa påverkan som den kan ha en koppling till finns i rollen som kapitalägare och kapitalförvaltare. AP2 har därför lagt speciellt fokus på arbetet med att integrera mänskliga rättighetsfrågor i sina investeringsbeslut.

AP2 har kartlagt potentiella och faktiska risker kopplade till ovan nämnda roller med syfte att bedöma dessa ur ett allvarlighetsperspektiv. Med potentiella risker menas situationer där det finns en risk för att en negativ påverkan inträffar och där fonden arbetar proaktivt för att förebygga en negativ påverkan. Med faktiska risker menas situationer där en negativ påverkan de facto drabbat individer och grupper och där fonden arbetar reaktivt med att minimera den negativa påverkan.

Ett viktigt steg i det proaktiva arbetet är att identifiera potentiella risker kopplade till fondens innehav. AP2 har under året utvecklat en kvantitativ modell, som kan kartlägga mänskliga rättighetsrisker i olika sektorer, länder och portföljbolag. Riskbedömningen har sin utgångspunkt i risk för människors rättigheter, och inte i fondens verksamhet eller finansiell risk. Syftet med modellen är att, baserat på allvarlighet, underlätta prioriteringen av var fonden bör lägga sina förebyggande insatser.
Policy för Mänskliga rättigheter
Rapport om Mänskliga rättigheter

Aktiv ägarstyrning för att hantera hållbarhetsriskerna

Bakgrunden till fondens arbete med ägarstyrning återfinns i det övergripande uppdraget. Det innebär bland annat att AP2 ska vara en ansvarsfull ägare.
En första framgångsfaktor för att kunna agera som ansvarsfull ägare är identifiering av de områden där fondens insatser bedöms ha störst möjlighet att påverka och göra störst nytta. I nästa steg ska det finnas realistiska möjligheter att fokusera resurser till dessa områden. Med detta som utgångspunkt har AP2 formulerat:

• Tio ägarprinciper inom vilka fonden bedömer det viktigt att ha en ståndpunkt och agera utifrån dessa gentemot bolag. Principerna utgår från bedömningen att de största riskerna ur ett ägarstyrningsperspektiv rör ett bolags aktieägarskydd och dess effektiva styrning.
• Ägarstyrningsstrategin som beskriver på vilket sätt fonden i nästa steg väljer att påverka de bolag där risken bedöms vara stor inom ett eller flera av principområdena. Främsta verktygen för en institutionell förvaltare som AP2 är röstning, dialog och samverkan med andra institutionella ägare och genom gemensamma initiativ.
• Mål och mätetal för att så långt som möjligt kunna kvantifiera måluppfyllnad och, i bästa fall, uppnådd effekt. Det senare är betydligt mer utmanande och har därför en längre tidshorisont.

Ägarpolicy
Riktlinjer för röstning

Screening och exkludering

Två gånger per år screenas AP-fondernas samtliga aktieinnehav för att undersöka om något bolag kränker någon internationell konvention.

Om AP2 har skäl att misstänka att något av de bolag som fonden investerat i, allvarligt och systematiskt, agerar i strid med en internationell konvention som Sverige tillträtt eller har uttalat avsikt att tillträda, ska sakförhållandena utredas. Detta innefattar en dialog med det aktuella bolaget. Om misstankarna bekräftas, ska bolaget uppmanas att lämna en förklaring och ta fram en åtgärdsplan. AP2 ska i sin bedömning av ärendet ta hänsyn till händelsens art och de eventuella åtgärder som vidtagits (eller ska vidtas) för att säkerställa att händelsen inte upprepas. Om kontakterna med bolaget inte ger ett tillfredsställande resultat, ska fonden efter en helhetsbedömning ta ställning till om bolaget ska exkluderas. Fonden kan även besluta om exkludering om den anser att omständigheterna är av så allvarlig art att exkludering är påkallat, trots att kränkning av konventioner inte föreligger eller kan påvisas.

Sedan 2014 har AP-fondernas etikråd infört en tidsgräns på fyra år för reaktiva dialoger, som förs med bolag där konventionskränkningar verifierats av externa experter. Om syftet med dialogen inte uppnåtts inom fyra år, rekommenderar Etikrådet att AP-fonderna avyttrar bolaget. Enligt den lagstiftning som gäller för AP-fonderna ska fonderna ha gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar fondmedlen inte bör placeras i.

Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fondernas gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedel inte bör placeras i

Verksamheter som fonden inte investerar i är:

• Klusterbomber
• Personminor
• Kärnvapen
• Kol (mer än 1% av försäljning)
• Olja (mer än 10% av försäljning)
• Gas (mer än 50% av försäljning)
• Kraftbolag om mer än 50% av intäkterna kommer från förbränning av fossila bränslen
• Tobak och cannabis (gäller inte cannabis som används för medicinska och vetenskapliga ändamål)

Riktlinjer för dialoger

För fonden, som är en långsiktig och engagerad ägare, är dialog det viktigaste verktyget att åstadkomma förändring.

Det är inte bara genom investeringsbeslut som AP2 kan verka för en hållbar utveckling, utan också i kommunikation med omvärlden. Till att börja med är det viktigt att fonden är transparent och tydlig med hur man arbetar med och integrerar hållbarhet i förvaltningen. Inte minst är det viktigt att samtala och samarbeta med andra liknande aktörer. Det är också viktigt att fonden i sin roll som ägare tydligt kommunicerar sin syn på hållbarhet och verkar för en ökad integrering av hållbarhet i bolag man investerat i, både direkt och via externa förvaltare. Dels torde det bidra med en positiv avkastning i takt med att bolag och externa förvaltare ökar sin hållbarhetsprofil och således minskar hållbarhetsrisker, dels torde det bidra med positiva effekter för omvärlden såsom till exempel mindre miljöpåverkan. Dialogen bör dock inte bara avse hållbarhetsfrågor i en snäv bemärkelse utan bör även inkludera bolagsstyrningsfrågor. En god bolagsstyrning i sig torde bidra till en hållbar utveckling. Dialoger med bolag sker både i förvaltningen och inom ramen för AP-fondernas etikråd. Det är viktigt att ambitionsnivån är väl avvägd utifrån fondens begränsade resurser, så att de utnyttjas så effektivt som möjligt.

I fondens fundamentala aktieförvaltning har analytiker och portföljförvaltare en omfattande dialog med många bolag avseende en mängd olika frågor. Här kan fonden agera för att få bolag att förbättra sitt hållbarhetsarbete och rapportering. Fonden har vidare en dialog med alla externa förvaltare och verkar för ökad integrering och fokus på hållbarhet i deras organisationer och portföljbolag.

Dialog definieras som dialog mellan Andra AP-fonden och bolag med avsikt att få kunskap, påverka eller utbyta perspektiv avseende ett bolags klimat/miljöstrategi, bolagsstyrning, sociala frågor eller andra frågor som påverkar verksamheten.

Fondens dialoger drivs främst av fondens investeringsteam för svenska aktier, fondens ägaransvarige, hållbarhets- samt ägarstyrningsanalytiker.

Dialoger sker främst genom formella brev till styrelser och/eller företagsledningar samt möten med bolag.

Fonden har främst dialog med bolag där:

• fonden är en större aktie- eller obligationsägare
• dialogen rör en för fonden viktig fråga
• fonden har en förståelse för frågan samt en konstruktiv lösning att föreslå
• fonden bedömer att dialogen kan leda till förändringar som skapar värde för fonden

Fonden ska uttala sig på svenska bolagsstämmor om det finns obesvarade frågor som fonden vill lyfta. Röstar fonden emot ett förslag från styrelsen eller valberedningen motiveras detta på stämman.

Ett urval av fondens utländska innehav ska efter en bolagsstämma informeras om varför fonden valt att inte stödja förslag från styrelsen. Dialog med utländska bolag om etik- och miljöfrågor förs främst av AP-fondernas etikråd. Dialog föregår alltid eventuella exkluderingar som utgår ifrån att bolag systematiskt kränkt konventioner som Sverige skrivit under

Fonden lägger också aktieägarförslag på stämmor när detta anses vara att bra verktyg att påverka bolag.

Fonden ska även ha en dialog med externa förvaltare och verka för ökad integrering och fokus på hållbarhet i deras organisationer och portföljbolag.

AP-fondernas sätt att hantera negativa konsekvenser på hållbar utveckling bygger bland annat på de konventioner som Sverige skrivit under. Det bygger också på andra åtaganden och initiativ, som till exempel:

• OECD:s riktlinjer för multinationella företag och bolagsstyrning
• FN:s Global Compact (UNGC)
• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP)
• Principles for Responsible Investment (PRI)
• Task Force on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD)

Policyer

Begreppet Principal Adverse Impact (PAI) är en del av SFDR och definieras som: ”Negativa, materiella eller sannolika materiella effekter på hållbarhetsfaktorer som orsakas, förvärras av eller är direkt kopplade till investeringsbeslut och rådgivning som utförs av den juridiska personen.”

SFDR-ramverket innehåller 18 obligatoriska indikatorer för utsläpp av växthusgaser, biologisk mångfald, vatten, avfall och sociala indikatorer som bör beaktas (comply or explain).

Dessutom finns frivilliga indikatorer: 22 klimatindikatorer och andra miljörelaterade indikatorer, samt 24 indikatorer avseende sociala och anställda, respekt för mänskliga rättigheter, antikorruption och frågor mot mutor.

AP2 kommer under kommande år att utveckla rapporteringen av PAI.

I AP-fondernas uppdrag ingår att generera en hög avkastning samtidigt som risken ska vara låg. Placeringsstrategin ska utgå från effekterna på de utgående pensionerna samt ta hänsyn till den betalningsberedskap som utflödena ur fonderna kräver. Det är viktigt att fonderna har allmänhetens förtroende och agerar på ett ansvarsfullt sätt. AP-fonderna ska också förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.

För fonderna är både hållbarhet och ett ansvarsfullt agerande högt prioriterat. Ett proaktivt förhållningssätt till miljö, etik, sociala frågor och bolagsstyrning är medel för att uppnå målet om en god riskjusterad avkastning. Ersättning till medarbetare ska uppmuntra till goda prestationer och beteenden i linje med AP-fondernas uppdrag och följer regeringens riktlinjer för anställningsvillkor i AP-fonderna.