Så förhåller sig AP2 till Disclosureförordningen

EU lanserade 2018 en handlingsplan för att öka andelen hållbara investeringar, främja långsiktighet och göra det tydligare vad som är hållbart, med det övergripande målet att EU ska vara koldioxidneutralt senast år 2050. Som ett led i detta har EU utfärdat ett flertal förordningar för att stärka handlingsplanen. En av dessa är Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR), den så kallade Disclosureförordningen, som trädde i kraft i mars 2021. Disclosureförordningens huvudsyfte är att öka transparensen i hållbarhetsfrågor samt öka jämförbarheten mellan finansmarknadsaktörer avseende integrering av hållbarhetsrisker och beaktande av negativa konsekvenser för hållbar utveckling i deras processer.

Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden (AP-fonderna) omfattas inte direkt av Disclosureförordningen, men eftersom det ingår som en del i AP-fondernas uppdrag att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande samt att redovisa hur det målet uppnåtts, kommer AP-fonderna under kommande år att utveckla rapporteringen, främst på respektive webbplatser i linje med förordningen.

Så integrerar AP2 hållbarhetsrisker i investeringsprocessen

Hållbarhetsrisk innebär enligt SFDR “miljörelaterade, sociala eller styrningsrelaterade händelser eller förhållanden som, om de förverkligas, skulle kunna ha en negativ betydande inverkan på investeringens värde”.

AP2 tar hänsyn till både finansiella och påverkansrisker enligt EU:s princip om dubbel materialitet, vilket beaktas genomgående i fondens förhållningssätt till hållbarhetsrisker.

Under 2021 har fonden lagt till påverkansrisker som ny riskklass. Påverkansrisker innefattar risken att en investering kan skada människor eller miljö. Exempel på risker kopplade till människor är brott mot mänskliga rättigheter, korruption och mutor, och exempel på risker kopplade till miljö är biologisk mångfald, vatten och avfall. Syftet med att identifiera påverkansrisker är att hantera riskerna, det vill säga att fonden har processer för att undvika de risker man inte vill ha i portföljen och att genom påverkansarbete arbeta för att minska de risker som finns i portföljerna. Från och med 2022 kommer även påverkansrisker att följas upp, bland annat i riskavsnittet i fondens förvaltningsberättelse.

AP2 integrerar hållbarhet i förvaltningen genom att ta hänsyn till hållbarhetsfaktorer i analys- och beslutsprocesser. På så sätt kan fonden också minska risken och få bättre förutsättningar för att öka avkastningen. AP2:s bedömning är att långsiktigt hållbara företag också är företag som på lång sikt genererar god avkastning.

Fondens grundläggande övertygelse är att företag med långsiktigt hållbara affärsmodeller genererar ett högre långsiktigt värde för sina ägare. Sådana investeringar är också, allt annat lika, mindre riskfyllda. Bolag som integrerar faktorer som etik och miljö i sin långsiktiga affärsutveckling kommer att ha ett försprång jämfört med sina konkurrenter och bättre förutsättningar att skapa långsiktigt värde för sina ägare. Ett proaktivt förhållningssätt till miljö, etik, sociala frågor och bolagsstyrning är därför medel för att uppnå målet om en god riskjusterad avkastning.
Hållbarhetspolicy
Sammanfattning – Klimatrapport 2021 samt arbetet med mänskliga rättigheter, sociala förhållanden, personal och korruption

Hållbarhet en del av strategin

AP2 har en hållbarhetsstrategi som sträcker sig fram till 2023. Strategin är baserad på fondens sex principer för hållbarhet. En av principerna är att AP2 integrerar hållbarhet i alla investeringsprocesser. Principen innebär att hållbarhet ska vara en integrerad del av samtliga investeringsprocesser. Integreringens utformning beror på de förutsättningar som gäller inom respektive tillgångsslag och beslutsprocess. Hur hållbarhet integreras kan skilja sig mellan till exempel den fundamentala förvaltningen, den kvantitativa förvaltningen och i valet av index. Det kan också skilja sig mellan den aktiva förvaltningen, förvaltningen av noterade och onoterade tillgångar samt den interna och den externa förvaltningen. Utgångspunkten för integreringen av hållbarhet är att förbättra möjligheterna till övergripande måluppfyllelse. Detta kan göras antingen genom att förbättra den förväntade avkastningen, genom att begränsa risken eller att en hållbar utveckling främjas utan avkall på riskjusterad avkastning. Målsättningen är att den förväntade avkastningen ökar medan risken sänks, samtidigt som en hållbar utveckling främjas. Integrering av hållbarhet är en kontinuerlig process snarare är något som kan sägas vara klart vid en given tidpunkt.

En portfölj i linje med Parisavtalet

Klimatfrågor integreras i fondens analys- och beslutsprocesser för alla tillgångsslag, där det är relevant. Ambitionen är att utveckla portföljen i linje med Parisavtalet. Utgångspunkten för fondens klimatarbete är att både minska den finansiella klimatrisken och bidra till omställningen. AP2 har i ett dokument , som finns publicerat på fondens webbplats, redogjort för sitt förhållningssätt till klimatomställningen och beskrivit varför och hur fonden arbetar med klimatfrågan. Fonden har som mål att ha en portfölj med nettonollutsläpp 2045.

Klimatförändringar bedöms kunna få stor inverkan på den långsiktiga avkastningen. Att integrera klimataspekter i riskbedömningar och investeringsbeslut blir därför allt viktigare.

Så identifierar, prioriterar och adresserar AP2 de huvudsakliga negativa konsekvenserna för hållbar utveckling

Klimatrelaterade risker

Klimatrisker har en särställning bland hållbarhetsrisker, eftersom konsekvenserna av klimatförändringar är både omfattande och komplexa. Stora klimatförändringar kan plötsligt uppstå när en kritisk punkt nås, som dessutom kan sätta igång en dominoeffekt med ytterligare negativa konsekvenser. I omställningen till ekonomier med nettonollutsläpp kommer stora samhällsförändringar att ske.

Finansiella klimatrisker kan delas upp i två grupper: omställningsrisker och fysiska risker. Omställningsrisker delas upp i regulatoriska risker, teknologiska risker, marknadsrisker och varumärkesrisk. Fysiska risker delas upp i akuta och systematiska risker.

Eftersom varken fysiska klimatrisker eller omställningsrisker är helt och fullt prissatta, kan sådana plötsliga förändringar få stor påverkan på värderingen av olika tillgångar.

AP2 började 2013 att analysera finansiella klimatrisker för fossila energibolag och fortsatte sedan med kolbaserade elkraftbolag. En viktig utgångspunkt för detta arbete var att de klimatrisker bolagen står inför inte är korrekt prissatta av marknaden.

Fysiska klimatrisker är sedan 2019 inkluderade i fondens övergripande avkastningsantaganden, vilka ligger till grund för valet av strategisk portfölj.

I och med att AP2:s internt förvaltade globala aktier och företagsobligationer sedan 2020 uppfyller kriterierna för PAB, har fonden avslutat analysen av finansiella klimatrisker för fossila energibolag och kolbaserade kraftbolag.

Klimatförändringar kan potentiellt skapa finansiell instabilitet, vilket skulle leda till allvarliga negativa konsekvenser för finanssektorn och ekonomin i stort. Därför anser AP2 att klimatförändringar är en systemrisk. Detta är en av fondens investeringsövertygelser. Det innebär att fonden utvecklar portföljen så att den ligger i linje med Parisavtalet. Exempel på detta är införandet av index baserade på EU Paris-Aligned Benchmark. Fonden är också engagerad för att åstadkomma en positiv förändring genom dialog med bolag och beslutsfattare.
TCFD-rapport

Risker kopplade till mänskliga rättigheter

AP2 exponeras mot risk för negativ påverkan i flera situationer, bland annat genom sin roll som arbetsgivare, kund till leverantörer, motpart till andra finansiella institutioner samt som kapitalägare och kapitalförvaltare. Fonden har tidigare bedömt risker för potentiell negativ påverkan som den själv kan orsaka eller som kan finnas hos dess leverantörer. Fondens bedömning är dock att den allvarligaste negativa påverkan som den kan ha en koppling till finns i rollen som kapitalägare och kapitalförvaltare. AP2 har därför lagt speciellt fokus på arbetet med att integrera mänskliga rättighetsfrågor i sina investeringsbeslut.

AP2 har kartlagt potentiella och faktiska risker kopplade till ovan nämnda roller med syfte att bedöma dessa ur ett allvarlighetsperspektiv. Med potentiella risker menas situationer där det finns en risk för att en negativ påverkan inträffar och där fonden arbetar proaktivt för att förebygga en negativ påverkan. Med faktiska risker menas situationer där en negativ påverkan de facto drabbat individer och grupper och där fonden arbetar reaktivt med att minimera den negativa påverkan.

Ett viktigt steg i det proaktiva arbetet är att identifiera potentiella risker kopplade till fondens innehav. AP2 har under året utvecklat en kvantitativ modell, som kan kartlägga mänskliga rättighetsrisker i olika sektorer, länder och portföljbolag. Riskbedömningen har sin utgångspunkt i risk för människors rättigheter, och inte i fondens verksamhet eller finansiell risk. Syftet med modellen är att, baserat på allvarlighet, underlätta prioriteringen av var fonden bör lägga sina förebyggande insatser.
Policy för Mänskliga rättigheter
Rapport om Mänskliga rättigheter

Aktiv ägarstyrning för att hantera hållbarhetsriskerna

Bakgrunden till fondens arbete med ägarstyrning återfinns i det övergripande uppdraget. Det innebär bland annat att AP2 ska vara en ansvarsfull ägare.
En första framgångsfaktor för att kunna agera som ansvarsfull ägare är identifiering av de områden där fondens insatser bedöms ha störst möjlighet att påverka och göra störst nytta. I nästa steg ska det finnas realistiska möjligheter att fokusera resurser till dessa områden. Med detta som utgångspunkt har AP2 formulerat:

  • Tio ägarprinciper inom vilka fonden bedömer det viktigt att ha en ståndpunkt och agera utifrån dessa gentemot bolag. Principerna utgår från bedömningen att de största riskerna ur ett ägarstyrningsperspektiv rör ett bolags aktieägarskydd och dess effektiva styrning.
  • Ägarstyrningsstrategin som beskriver på vilket sätt fonden i nästa steg väljer att påverka de bolag där risken bedöms vara stor inom ett eller flera av principområdena. Främsta verktygen för en institutionell förvaltare som AP2 är röstning, dialog och samverkan med andra institutionella ägare och genom gemensamma initiativ.
  • Mål och mätetal för att så långt som möjligt kunna kvantifiera måluppfyllnad och, i bästa fall, uppnådd effekt. Det senare är betydligt mer utmanande och har därför en längre tidshorisont.

Ägarpolicy
Riktlinjer för röstning

Screening och exkludering

Två gånger per år screenas AP-fondernas samtliga aktieinnehav för att undersöka om något bolag kränker någon internationell konvention.

Om AP2 har skäl att misstänka att något av de bolag som fonden investerat i, allvarligt och systematiskt, agerar i strid med en internationell konvention som Sverige tillträtt eller har uttalat avsikt att tillträda, ska sakförhållandena utredas. Detta innefattar en dialog med det aktuella bolaget. Om misstankarna bekräftas, ska bolaget uppmanas att lämna en förklaring och ta fram en åtgärdsplan. AP2 ska i sin bedömning av ärendet ta hänsyn till händelsens art och de eventuella åtgärder som vidtagits (eller ska vidtas) för att säkerställa att händelsen inte upprepas. Om kontakterna med bolaget inte ger ett tillfredsställande resultat, ska fonden efter en helhetsbedömning ta ställning till om bolaget ska exkluderas. Fonden kan även besluta om exkludering om den anser att omständigheterna är av så allvarlig art att exkludering är påkallat, trots att kränkning av konventioner inte föreligger eller kan påvisas.

Sedan 2014 har AP-fondernas etikråd infört en tidsgräns på fyra år för reaktiva dialoger, som förs med bolag där konventionskränkningar verifierats av externa experter. Om syftet med dialogen inte uppnåtts inom fyra år, rekommenderar Etikrådet att AP-fonderna avyttrar bolaget. Enligt den lagstiftning som gäller för AP-fonderna ska fonderna ha gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar fondmedlen inte bör placeras i.

Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fondernas gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedel inte bör placeras i

Verksamheter som fonden inte investerar i är:

  • Klusterbomber
  • Personminor
  • Kärnvapen
  • Kol (mer än 1% av försäljning)
  • Olja (mer än 10% av försäljning)
  • Gas (mer än 50% av försäljning)
  • Kraftbolag om mer än 50% av intäkterna kommer från förbränning av fossila bränslen
  • Tobak och cannabis (gäller inte cannabis som används för medicinska och vetenskapliga ändamål)

Riktlinjer för dialoger

För fonden, som är en långsiktig och engagerad ägare, är dialog det viktigaste verktyget att åstadkomma förändring. Dialog som verktyg utgör också en av fondens sex principer för hållbarhetsarbetet enligt följande:

”Det är inte bara genom investeringsbeslut som AP2 kan verka för en hållbar utveckling, utan också i kommunikation med omvärlden. Till att börja med är det viktigt att fonden är transparent och tydlig med hur man arbetar med och integrerar hållbarhet i förvaltningen. Inte minst är det viktigt att samtala och samarbeta med andra liknande aktörer. Det är också viktigt att fonden i sin roll som ägare tydligt kommunicerar sin syn på hållbarhet och verkar för en ökad integrering av hållbarhet i bolag man investerat i, både direkt och via externa förvaltare. Dels torde det bidra med en positiv avkastning i takt med att bolag och externa förvaltare ökar sin hållbarhetsprofil och således minskar hållbarhetsrisker, dels torde det bidra med positiva effekter för omvärlden såsom till exempel mindre miljöpåverkan. Dialogen bör dock inte bara avse hållbarhetsfrågor i en snäv bemärkelse utan bör även inkludera bolagsstyrningsfrågor. En god bolagsstyrning i sig torde bidra till en hållbar utveckling. Dialoger med bolag sker både i förvaltningen och inom ramen för AP-fondernas etikråd. Det är viktigt att ambitionsnivån är väl avvägd utifrån fondens begränsade resurser, så att de utnyttjas så effektivt som möjligt.

I fondens fundamentala aktieförvaltning har analytiker och portföljförvaltare en omfattande dialog med många bolag avseende en mängd olika frågor. Här kan fonden agera för att få bolag att förbättra sitt hållbarhetsarbete och rapportering. Fonden har vidare en dialog med alla externa förvaltare och verkar för ökad integrering och fokus på hållbarhet i deras organisationer och portföljbolag.”

Dialog, inom ramen för den här policyn, definieras som dialog mellan Andra AP-fonden och bolag med avsikt att få kunskap, påverka eller utbyta perspektiv avseende ett bolags klimat/miljöstrategi, bolagsstyrning, sociala frågor eller andra frågor som påverkar verksamheten.

Fondens dialoger drivs främst av fondens investeringsteam för svenska aktier, fondens ägaransvarige, hållbarhets- samt ägarstyrningsanalytiker.

Dialoger sker främst genom formella brev till styrelser och/eller företagsledningar samt möten med bolag.

Fonden har främst dialog med bolag där:

  • fonden är en större aktie- eller obligationsägare
  • dialogen rör en för fonden viktig fråga
  • fonden har en förståelse för frågan samt en konstruktiv lösning att föreslå
  • fonden bedömer att dialogen kan leda till förändringar som skapar värde för fonden

Fonden ska uttala sig på svenska bolagsstämmor om det finns obesvarade frågor som fonden vill lyfta. Röstar fonden emot ett förslag från styrelsen eller valberedningen motiveras detta på stämman.

Ett urval av fondens utländska innehav ska efter en bolagsstämma informeras om varför fonden valt att inte stödja förslag från styrelsen. Dialog med utländska bolag om etik- och miljöfrågor förs främst av AP-fondernas etikråd. Dialog föregår alltid eventuella exkluderingar som utgår ifrån att bolag systematiskt kränkt konventioner som Sverige skrivit under

Fonden lägger också aktieägarförslag på stämmor när detta anses vara att bra verktyg att påverka bolag.

Fonden ska även ha en dialog med externa förvaltare och verka för ökad integrering och fokus på hållbarhet i deras organisationer och portföljbolag.

Referens till internationella standarder

AP-fondernas sätt att hantera negativa konsekvenser på hållbar utveckling bygger bland annat på de konventioner som Sverige skrivit under. Det bygger också på andra åtaganden och initiativ, som till exempel:

  • OECD:s riktlinjer för multinationella företag och bolagsstyrning
  • FN:s Global Compact (UNGC)
  • FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP)
  • Principles for Responsible Investment (PRI)
  • Task Force on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD)

Policyer

Principal Adverse Impact (PAI)

Begreppet Principal Adverse Impact (PAI) är en del av SFDR och definieras som: “Negativa, materiella eller sannolika materiella effekter på hållbarhetsfaktorer som orsakas, förvärras av eller är direkt kopplade till investeringsbeslut och rådgivning som utförs av den juridiska personen.”

SFDR-ramverket innehåller 18 obligatoriska indikatorer för utsläpp av växthusgaser, biologisk mångfald, vatten, avfall och sociala indikatorer som bör beaktas (comply or explain).

Dessutom finns frivilliga indikatorer: 22 klimatindikatorer och andra miljörelaterade indikatorer, samt 24 indikatorer avseende sociala och anställda, respekt för mänskliga rättigheter, antikorruption och frågor mot mutor.

AP-fonderna kommer under 2022 att bestämma vilka indikatorer som fonderna kommer att rapportera på.

Så förhåller sig AP2:s ersättningspolicy till integrering av hållbarhetsrisker

I AP-fondernas uppdrag ingår att generera en hög avkastning samtidigt som risken ska vara låg. Placeringsstrategin ska utgå från effekterna på de utgående pensionerna samt ta hänsyn till den betalningsberedskap som utflödena ur fonderna kräver. Det är viktigt att fonderna har allmänhetens förtroende och agerar på ett ansvarsfullt sätt. AP-fonderna ska också förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.

För fonderna är både hållbarhet och ett ansvarsfullt agerande högt prioriterat. Ett proaktivt förhållningssätt till miljö, etik, sociala frågor och bolagsstyrning är medel för att uppnå målet om en god riskjusterad avkastning. Ersättning till medarbetare ska uppmuntra till goda prestationer och beteenden i linje med AP-fondernas uppdrag och följer regeringens riktlinjer för anställningsvillkor i AP-fonderna.