Regeringen har utsett Ole Settergren, Avdelningschefen vid Pensionsmyndigheten, till ny ledamot i Andra AP-fondens styrelse.

Läs Andra AP-fondens kommentar till Swedwatch rapport.

Pdf (PDF-dokument, 118 kB)

Under 2012 förde Etikrådet dialog med 118 bolag runt om i världen. Därutöver förde Etikrådets externa konsult dialog med 102 bolag för Etikrådets räkning. Etikrådet arbetar i allt större utsträckning förebyggande i syfte att få bolag att agera mer ansvarsfullt och därmed minska risken att de bryter mot internationella konventioner. Fokusområden för Etikrådet under 2012 var bland annat mänskliga rättigheter, affärsetik och miljöfrågor inom gruv-, tobak- och kakaobranschen. Etikrådet har sett flera exempel på att dialoger är ett effektivt verktyg för att påverka bolag att förbättra sitt hållbarhetsarbete.

– Etikrådets gruvprojekt visar tydligt att förebyggande initiativ är ett effektivt sätt att påverka bolag. Genom att lyfta fram såväl styrkor som svagheter i bolagens hållbarhetsstrategier har vi i flera fall fått till stånd förändringar där vi identifierat brister. Det är just det som vårt förebyggande arbete syftar till – att påverka och göra skillnad – så att bolag som vi fyra AP-fonder investerar i agerar mer ansvarsfullt, säger Christina Hillesöy, ordförande Etikrådet.

Under 2012 har två av de bolag som Etikrådet fört dialog med på grund av konventionsbrott hörsammat Etikrådets krav. Målen som Etikrådet satte upp när dialogerna med Rio Tinto och Goldcorp inleddes är därmed uppfyllda. Rio Tinto antog under året en policy mot utsläpp av avfall i floder och grunda vattendrag i framtida gruvor. I dialogen med Goldcorp ställde Etikrådet och en grupp kanadensiska investerare krav på att bolaget skulle säkerställa att mänskliga rättigheter respekterades i pågående och framtida projekt. Detta ledde till att bolaget tillsatte en oberoende utvärdering av mänskliga rättigheter och därefter upprättade en handlingsplan som de har arbetat efter för att åtgärda bristerna.

– Dialogen med Goldcorp är ett bra exempel på hur vi tillsammans med andra intressentgrupper kan påverka bolag i en positiv riktning. Etikrådets diskussioner med Goldcorp har varit konstruktiva och bolaget har nu genomfört en rad åtgärder. Bolaget säger själva att Etikrådets dialog inte bara lett till avgörande förändringar för deras verksamhet i Guatemala utan även påverkat deras övergripande hållbarhetsarbete och påpekar att de även får frågor från andra gruvbolag som vill dra lärdom av deras erfarenheter, säger Christina Hillesöy.

För mer information kontakta: Christina Hillesöy, Etikrådets ordförande 2013 Telefon: 08-555 17 123 E-post: info@etikradetapfonderna.se

Läs rapporten (PDF-dokument, 6,6 MB)

Om Etikrådet: Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fondens arbete med miljö- och etikfrågor i utländska bolag samordnas i det gemsamma Etikrådet. Syftet med rådet är att gemensamt driva en positiv förändring i utländska bolag som kopplas till kränkningar av internationella konventioner för miljö och mänskliga rättigheter. Etikrådet arbetar både förebyggande och reaktivt för att göra skillnad inom miljö- och etikfrågor. Det förebyggande arbetet innebär att Etikrådet verkar för att bolag som fonderna har investerat i hanterar relevanta hållbarhetsaspekter, att de har ändamålsenliga riktlinjer samt att de har styr- och uppföljningssystem som möjliggör att verksamheten bedrivs på ett ansvarsfullt sätt. Det reaktiva arbetet innebär att påverka bolag som kränker internationella konventioner att upphöra med kränkningen och införa förebyggande åtgärder för att förhindra framtida kränkningar.

Med anledning av SVT:s Uppdrag gransknings kommande inslag om Norrporten vill Andra AP-fonden här lämna sin syn på det som framkommit.

Andra AP-fonden har välkomnat Uppdrag Gransknings frågor och eventuella följdfrågor. Vi har välkomnat dem skriftligen eftersom vi tycker det är viktigt att våra svar blir sakliga, korrekta och enkla att följa upp. Nedan presenteras frågorna tillsammans med våra svar i sin helhet.

Fastighetsaktiebolaget Norrporten ägs till 50 procent vardera av Andra AP-fonden och Sjätte AP-fonden. Norrporten har sedan Andra AP-fonden gick in i bolaget 2001 genererat en hög avkastning till Andra AP-fonden (drygt 3,5 miljarder kr eller 281,1 procent) och får höga betyg av såväl medarbetare som kunder.

I sitt program den 13 februari 2013 tar SVT:s Uppdrag granskning upp frågor kring Norrportens verksamhet vad gäller bland annat omkostnader för resor och personalkonferenser, ersättningsnivåer i bolaget och tjänstebilar.

Andra AP-fonden välkomnar granskningar av fondens innehav och frågor kring fondens roll som ägare.

Andra AP-fonden anser att Norrporten brustit i omdöme inom ett par områden
I slutet av november 2012 fick den andra huvudägaren i Norrporten ett anonymt tips om delar i Norrportens verksamhet. På uppdrag av Norrportens styrelse beställdes då två oberoende granskningar av revisorer och jurister. Deras slutsatser är att inga oegentligheter har förekommit ur ett legalt perspektiv.

Trots detta och det faktum att Norrporten är mycket framgångsrikt anser Andra AP-fonden att bolaget har brustit i omdöme när det gäller:

• Resekostnad för ledande befattningshavare
• Kostnad för personalkonferens

Visar det sig att enskilda har brutit mot gällande bilpolicy utan rimliga skäl, är vi även kritiska mot detta.

Andra AP-fonden välkomnar översynen av policys
Norrportens styrelse, under ledning av en ny ordförande sedan 2012, har inlett ett arbete med att göra en översyn av befintliga policys samt ta fram de policys som eventuellt saknas och som krävs för att driva Norrportens verksamhet på ett långsiktigt hållbart sätt. Styrelsen har också beslutat att tillsätta en så kallad compliance-funktion, som har till uppgift att stödja Norrporten i detta arbete.

Andra AP-fonden vill markera att fonden förväntar sig att de bolag fonden äger ska agera på ett sätt som rimmar med ägarnas, kundernas och medarbetarnas förväntningar. Därför ser Andra AP-fonden positivt på styrelsens initiativ.

Styrelsens ordförande har även uppdraget att rekrytera en ny vd.

Andra AP-fondens syn på Norrporten som investering
Det är viktigt att i sammanhanget komma ihåg att det görs mycket som är bra i Norrporten, vilket har bidragit till att bolaget vuxit kraftigt och givit drygt 3,5 miljarder kronor i avkastning till Andra AP-fonden och det svenska pensionssystemet. Bolaget har många duktiga medarbetare som under 20 års tid har arbetat upp ett gott rykte på marknaden, och har nöjda kunder och medarbetare. Detta vill vi, som ägare, givetvis stödja och uppmuntra. Därför välkomnar Andra AP-fonden styrelsens initiativ till översyn av policys och inrättande av compliance-funktion, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt positiv utveckling för bolaget.

Frågor från Uppdrag granskning och våra svar i sin helhet

Nedanstående frågor kom från Uppdrag Granskning onsdagen den 6 februari. Våra svar skickades till Uppdrag Granskning fredagen den 8 februari. Ett kompletterande svar sändes till Uppdrag Granskning söndagen den 10 februari. Nedan återges både frågorna och svaren i sin helhet.

Norrportens vd Anders Wiklander har en av de högsta ersättningarna i fastighetsbranschen, mellan 6,7-8 miljoner årligen, 2006-2010. Hur rimmar det med måttfullhet och att inte vara löneledande som är regeringens riktlinjer för AP-fonderna?
Trots att företaget hör till de mest framgångsrika i branschen (sedan vi gjorde vår investering 2001 har bolaget bidragit med en avkastning på drygt 3,5 miljarder kr eller 281,1 procent), råder det ingen tvekan om att avgående vd:s ersättning är hög.

Förklaringen till detta är att ersättningsnivån till avgående vd, redan när Andra AP-fonden gjorde sin investering i bolaget, baserades på att han varit ägare i bolaget då det köptes ut från börsen. Det låg sedan till grund för alla efterföljande förhandlingar, som genomfördes till följd av nya statliga regler.

Avgående vd:s ersättning omfattar idag en fast lön på drygt 5 miljoner kronor årligen. Vd:s lön har omförhandlats ett flertal gånger. 2001 omvandlades hans ägarandel till aktierelaterade optioner. I samband med införandet av nya regler för statligt ägda bolag 2004 omförhandlades optionerna till ett långsiktigt bonusprogram för tiden 2004-2010. 2010 omförhandlades Anders Wiklanders lön så att han från och med 1/1 2011 inte längre har rätt till någon rörlig del utan endast en fast lön. Den uppgår till 440 000 kr/månad. Under början av hösten 2012 omförhandlades hans pensionsvillkor och pensionsåldern ökade till 65 år, vilket är i linje med statliga villkor men i övrigt är villkoren desamma som tidigare.

Nu pågår arbetet med att rekrytera en ny vd. Det innebär en ny förhandlingssituation kring ersättningsnivån, där vi kommer att förespråka en måttfull och rimlig ersättning som står i relation till bolagets storlek och resultat.

På Norrporten råder ett högt löneläge, snittlönen är 622 000/år, vilket är den högsta av alla fastighetsbolag i landet. Hur ser ni på det?
Idag saknas det i bolaget ett strukturerat arbete med lönesättning. Detta är något som styrelsen behöver se över och åtgärda. Det är vår uppfattning att ersättningsnivåerna ska vara måttfulla och rimliga, även om det rör sig om ett bolag som hör till de mest framgångsrika i branschen.

Norrporten har företagit flera resor utomlands, till Miami 2012 och till Hamburg 2011. Vid resan till Hamburg chartrades ett plan för personalen och man bodde på femstjärnigt hotell med respektive. Var det en resa som enligt er går att försvara?
Nej, som vi ser det går kostnaderna för resan absolut inte att försvara, inte heller det faktum att medföljande inte betalade för alla sina kostnader, vilket dock kommer att regleras i efterhand. Det är positivt att ledningen vill skapa förståelse och engagemang för verksamheten, men det kan ske på ett mer kostnadseffektiv sätt.

Hur ser ni på att ett fastighetsbolag från Sundsvall reser på ledningsgruppsmöte med respektive till Miami? Ser ni några rimliga motiv till det?
Nej, vi ser ingen som helst anledning att göra den typen av resor givet den information som vi har fått från bolaget. Vi ser heller ingen anledning för respektive att följa med på ledningsgruppsresor. (Svaret på denna fråga kompletterades söndagen den 10 februari efter det att ny information framkommit från Norrporten)

Lyxbilar har tagits in som tjänstebilar, bl.a. vd:s Mercedes 500. Hur motiveras det?
Vi anser att man ska ta hänsyn till såväl miljö som ekonomi vid val av tjänstebil. Bolaget har en bil policy. Har man brutit mot den utan rimliga skäl anser vi att det är oacceptabelt. Vad vi har förstått från Norrportens information rörande den avgående vd:n Anders Wiklanders hyra av bil så fick han tillfälligt disponera en begagnad Mercedes S 500 som inte var miljöklassad i väntan på en ny miljöklassad bil. Anders Wiklander köpte därefter denna bil privat.

Har ni som ägare gjort vad ni kunnat för att påverka Norrporten i enlighet med era egna etiska regler i förvaltandet av pensionspengarna?
Vi kan påverka genom styrelsen och där har vi drivit just frågan om tydligare policys och uppföljning av dessa sedan i september förra året. Med facit i hand skulle detta naturligtvis ha skett tidigare och i betydligt större omfattning.

Nu har styrelsen en ny ordförande sedan 2012 och det pågår ett arbete i Norrporten med att göra en översyn av befintliga policys samt ta fram de policys som saknas och som krävs för att driva bolagets verksamhet på ett sätt som rimmar med ägarnas, kundernas och medarbetarnas förväntningar. Styrelsen har också beslutat att tillsätta en så kallad compliance-funktion, som har till uppgift att stödja detta arbete.

Får ett bolag som ägs av AP-fonden ha en hur generös kultur som helst bara för att företaget går bra?
Nej, som ägare förväntar vi oss att de bolag vi äger ska agera med gott omdöme i det dagliga arbetet. Här har det funnits allvarliga brister på ett antal punkter enligt vår bedömning och den information vi har idag. Det gäller kostnaden för resor för ledande befattningshavare och kostnaden för personalkonferenser. Visar det sig att man brutit mot gällande bil policy utan rimliga skäl, är detta också oacceptabelt.

När det gäller den historiska ersättningsnivån till avgående vd, anser vi att den är hög. Förklaringen till detta är att ersättningsnivån till avgående vd, redan när Andra AP-fonden gjorde sin investering i bolaget, baserades på att han varit ägare i bolaget då det köptes ut från börsen. Det låg sedan till grund för alla efterföljande förhandlingar, som genomfördes till följd av nya statliga regler. Avgående vd:s ersättning omfattar idag en fast lön på drygt 5 miljoner kronor årligen. Vd:s lön har omförhandlats ett flertal gånger. 2001 omvandlades hans ägarandel till aktierelaterade optioner. I samband med införandet av nya regler för statligt ägda bolag 2004 omförhandlades optionerna till ett långsiktigt bonusprogram för tiden 2004-2010. 2010 omförhandlades Anders Wiklanders lön så att han från och med 1/1 2011 inte längre har rätt till någon rörlig del utan endast en fast lön. Den uppgår till 440 000 kr/månad. Under början av hösten 2012 omförhandlades hans pensionsvillkor och pensionsåldern ökade till 65 år, vilket är i linje med statliga villkor men i övrigt är villkoren desamma som tidigare.

Nu pågår arbetet med att rekrytera en ny vd. Det innebär en ny förhandlingssituation kring ersättningsnivån, där vi kommer att förespråka en måttfull och rimlig ersättning som står i relation till bolagets storlek och resultat.

Har ni förtroende för Norrportens ledning?
Enligt gängse normer för bolagsstyrning vore det fel att som ägare uttrycka åsikter om den operativa ledningen. Den typen av frågor ska hanteras i styrelsen, där ordföranden uttalar sig.

Vi kan konstatera att styrelsen under den nya ordföranden har vidtagit ett antal nödvändiga åtgärder som krävs för att driva Norrportens verksamhet på ett sätt som är långsiktigt hållbart.

Andra AP-fondens resultat för 2012 uppgick till 28,6 mdkr, vilket innebär att fondkapitalet nu uppgår till 241,5 mdkr. Fondens avkastning exklusive kostnader uppgick under 2012 till 13,5 procent. Avkastningen relativt jämförelseindex uppgick till 1,1 procent, exklusive alternativa investeringar och kostnader. De senaste tio åren har fonden haft en genomsnittlig avkastning på 7,6 procent per år.

• Andra AP-fondens fondkapital uppgick till 241,5 (216,6) mdkr den 31 december 2012 och belastades under året av ett nettoutflöde till pensionssystemet på -3,8 (-1,2) mdkr.
• Årets resultat uppgick till 28,6 (-4,6) mdkr. • Fondens avkastning på den totala portföljen uppgick till 13,5 (-1,9) procent, exklusive provisionskostnader och rörelsens kostnader. Inklusive dessa kostnader avkastade portföljen 13,3 (-2,1) procent.
• Den relativa avkastningen för fondens totala portfölj, exklusive alternativa investeringar och kostnader, uppgick till 1,1 (-0,3) procent.
• Avkastningen för alternativa investeringar uppgick till 13,9 (8,4) procent.
• De senaste tio åren har fonden haft en genomsnittlig avkastning på 7,6 procent per år. Efter avdrag för inflation motsvarar detta en årlig real avkastning på 6,2 procent, att jämföra med fondens långsiktiga avkastningsförväntan om fem procent.

”När året nu är slut, kan vi konstatera att Andra AP-fondens fondförmögenhet aldrig varit större. Med en avkastning på hela 13,5 procent och en fondförmögenhet på 241,5 miljarder kronor, trots fortsatt turbulens på de finansiella marknaderna, visar vi att vår långsiktiga strategi fungerar väl”, säger Eva Halvarsson, Andra AP-fondens verkställande direktör. Läs hela årsredovisningen (PDF-dokument, 3,7 MB).

För ytterligare information kontakta Eva Halvarsson, Andra AP-fondens verkställande direktör, 031-704 29 00 eller Ulrika Danielson, kommunikationschef, 031-704 29 29.

Andra AP-fondens remissvar på SOU 2012:53 AP-fonderna i pensionssystemet – en effektivare förvaltning av pensionsreserven

Nedan följer en sammanfattning av Andra AP-fondens fullständiga remissvar. Längst ner på sidan finns en länk till det kompletta remissvaret.

Sammanfattning

Utredningen föreslår en helt ny struktur och organisation med nya placeringsregler för förvaltningen av buffertkapitalet i pensionssystemet. Andra AP-fonden anser, som framgår av de synpunkter som förs fram i detta remissvar, att skälen till en så omfattande förändring jämfört med dagens verksamhet är vare sig tydligt eller övertygande redovisade i utredningen. De utvärderingar som gjorts av AP-fonderna har visat att dessa i allt väsentligt har förvaltat buffertkapitalet väl. I utredningen påstås inget annat. Däremot har det både i de utvärderingar som gjorts och i utredningen påtalats vissa viktiga, men enskilda, brister som bör åtgärdas. Andra AP-fonden menar att detta kan ske utan att systemet som helhet görs om och en ny myndighet tillskapas.

En central ingrediens i en professionell styrning är huvudmannens utvärdering. Av propositionen till den nuvarande lagen och av regeringens policy för styrning av AP-fonderna framgår både vikten av och ramarna för utvärderingen av fondernas strategiarbete. Genom att (säkerställa att)huvudmannens utvärdering regelbundet utförs i enlighet därmed anser Andra AP-fonden att de brister utredningen påtalar avseende uppdragets innebörd och styrning i allt väsentligt skulle omhändertas. Detta kan ske inom ramen för det nuvarande regelverket.

Andra AP-fondens uppfattning är därutöver att moderniserade placeringsregler är det enskilda förbättringsområde som ger störst möjligheter för en fortsatt positiv utveckling av det samlade fondkapitalet. Förändrade placeringsregler medverkar till att öka diversifieringen i placeringarna och därmed skapa förutsättningar för stabilare och bättre avkastning samtidigt som värdet av variationen i strategivalen mellan AP-fonderna kan öka. Detta förslag kräver en ändring i den nuvarande lagen, men kan genomföras inom ramen för det befintliga systemet. Dessa två förändringar omhändertar i allt väsentligt den förbättringspotential av det nuvarande systemet som föreligger. Genom att fokusera på dessa förändringar bibehålls samtidigt den betydelsefulla strategidiversifieringen med flera oberoende fonder som annars skulle gå förlorad i såväl i utredningens huvud- som alternativförslag. Eftersom dessa förändringar dessutom kan genomföras utan att vidta den omfattande omstrukturering som utredaren föreslår kan betydande kostnader, risker och osäkerheter förknippade med den föreslagna omstruktureringen undvikas.

Skulle lagstiftaren välja att gå vidare med utredningens förslag och om det är meningen att tre oberoende fonder (såsom det mer allmänt anges i utredningen) faktiskt skall ansvara för förvaltningen av buffertkapitalet måste den grundläggande ansvarsfördelningen mellan Pensionsreservstyrelsen och Fondstyrelserna med avseende på 1) målet och den strategiska allokeringen, 2) befogenheten att ingå avtal och besluta om implementeringen av den löpande förvaltningen och 3) kontrollen över väsentliga stödfunktioner, både förändras och tydliggöras i lagförslaget på sätt som framgår av våra kommentarer i detta remissvar. Skulle utredningens huvudförslag genomföras utan några sådana förändringar och förtydliganden är det svårt att se några egentliga skillnader mellan utredningens huvudförslag och alternativa förslag.

Uppdraget, mål och diversifiering
Andra AP-fonden menar att utredningen överdriver svårigheten för AP-fonderna att tolka uppdraget och utifrån uppdraget härleda ett mål och en strategi för placeringsverksamheten. Den nuvarande lagen ger i själva verket en mycket god vägledning för målformulering och val av investeringsstrategi.

Andra AP-fonden delar utredningens synpunkt att den löpande utvärderingen av AP-fonderna borde vara mer djuplodande och ha ett mycket större fokus på målformulering och investeringsstrategi än vad som är fallet idag. Andra AP-fonden är av uppfattningen att det finns ett betydande värde i flera oberoende strategiprocesser och att utredningens förslag om en centraliserad strategiprocess bygger på en missriktad föreställning att det finns en och endast en unik ”rätt” målformulering och investeringsstrategi.

Fonden delar däremot utredningens synpunkter att ett ökat samarbete mellan AP-fonderna och Pensionsmyndigheten samt ett tydligare huvudmannaskap skulle vara till nytta för pensionssystemet i sin helhet.

Skalfördelar
Andra AP-fonden anser att utredningen saknar stöd i akademisk forskning när den hävdar att det föreligger stordriftsfördelar i kapitalförvaltning. I de studier som föredras har den minskning av kostnader som följer av stigande storlek inte på långt när varit tillräcklig för att motverka skalnackdelar som yttrar sig i förvaltningen av ett större kapital. Ur nettoavkastningsperspektiv talar aktuell forskning inte för en konsolidering av AP-fonderna till färre fonder.

Fonden anser vidare att utredningen saknar stöd för påståendet att en sammanslagning av fonderna skulle leda till förbättrad kompetensförsörjning. Utvecklingen de senaste åren inom branschen tyder istället på att mindre organisationer har en stark attraktionskraft.

De samarbeten med stora globala investerare som Andra AP-fonden etablerat är i sig bevis för att AP-fonderna redan idag kan utgöra viktiga samarbetspartners för de internationellt sett mest framgångsrika institutionella investerarna. Den av utredningen uppskattade besparingspotentialen med en gemensam administration står inte i relation till de risker som pensionsreserven skulle utsättas för vid en sammanslagning av administrationen.

En modern kapitalförvaltning förutsätter en väl integrerad förvaltning och administrationen, vilket inte är möjligt att åstadkomma med en central administration. Kostnadskalkylerna som utredningen har gjort är svårtolkade och behäftade med stora osäkerheter.

När det gäller utredningens uppfattning om skalfördelar avseende kostnadseffektivitet så bör lyftas fram att Andra AP-fonden har deltagit i CEM’s årliga benchmarkstudie sedan 2004. Fonden kan därvid konstatera att resultatet visar att Andra AP-fonden bedrivit en kostnadseffektiv förvaltning över tid.

Styrning
Andra AP-fonden delar utredningens ståndpunkt att kvalitén på styrningen av en kapitalförvaltningsorganisation är viktig för den långsiktiga resultatutvecklingen. Fonden delar däremot inte de kvantitativa slutsatser som utredaren drar baserat på den internationella forskning som utredningen hänvisar till. Fonden menar att forskningsrapporterna som utredningen refererar till, i sig, inte ger ett relevant svar på den fråga som ställs samt att utredningen har använt resultaten på ett sätt som kan uppfattas som vilseledande.

Andra AP-fonden menar att utredningen ger en överdrivet förenklad bild när den påstår att effektivitetsproblem kan lösas med en ny uttolkare (myndighet) som fastställer ett mål som skall gälla för alla fonder (utförare). De agentförhållanden som en sådan styrstruktur vanligtvis avser att hantera är inte heller typisk för statliga pensionsfonder i förhållande till dess huvudmän. Den löpande utvärderingen av AP-fonderna bör dock ges ett tydligare fokus på målformulering och investeringsstrategi på det sätt som beskrivs i nuvarande lag och dess förarbeten.

Andra AP-fonden menar att utredningen har liten förståelse för vilka förutsättningar som en oberoende förvaltning, på såväl strategisk, taktisk som operationell nivå, kräver. Av förslaget framgår att betydande stödfunktioner för förvaltningen avses ligga inom Pensionsreservstyrelsens ansvarsområde, vilket i praktiken beskär fondernas oberoende. Risken är också påtaglig att detta leder till en likritning i förvaltningarna. Dessutom skapar det en betydande osäkerhet kring ansvaret för förvaltningen av buffertkapitalet.

Andra AP-fonden delar samtidigt utredningens bedömning att ett tydligare helhetsansvar för pensionssystemet skulle vara till nytta för systemet i sin helhet. Det bör dock inte vara något hinder för huvudmannen att med nuvarande styrsystem ta ett sådant tydligare helhetsansvar. Det redovisas inte på ett tydligt sätt hur dagens styrning ger upphov till brister eller en ”suboptimal” förvaltning av buffertfonden.

Fonden stöder utredningens förslag angående styrelsesammansättningen i fonderna vad gäller borttagandet av kravet på svenskt medborgarskap för att möjliggöra ett större urval. Fonden delar också utredningens syn på att dagens styrelsearvoden är låga och att de borde höjas.

Placeringsregler
Andra AP-fonden stöder fullt ut utredningens förslag att ersätta dagens placeringsrestriktioner med en aktsamhetsprincip. Fonden delar i allt väsentligt utredningens bakgrundsbeskrivning och motiv för denna förändring. Fonden delar också utredningens och OECD-ekonomernas uppfattning att de kvantitativa restriktionerna bidragit till en viss likriktning i AP-fondernas placeringsstrategier och därmed till viss del motverkat diversifieringssyftet med flera fonder.

Enligt Andra AP-fondens mening är inte dagens styrmodell ett hinder för att fullt ut införa aktsamhetsprincipen. Ett införande av aktsamhetsprincipen understryker dock återigen behovet av en djupare utvärdering av fondernas löpande verksamhet med fokus på målformulering och investeringsstrategi. Fonden anser därmed att aktsamhetsprincipen därför bör genomföras även om andra förändringar enligt utrednings förslag lämnas obeaktade.

Övergångsfrågor och konsekvensanalys
Enligt utredningens förslag så överlåts i princip samtliga frågor som har att göra med hur de befintliga tillgångarna ska värderas och fördelas mellan de tre nya pensionsreservfonderna samt hur den nya organisationen ska byggas upp och implementeras, till Pensionsreservstyrelsens ledning. Det är därför inte möjligt att närmare kommentera det konkreta genomförandet i sak eftersom detta inte är beskrivet.

Utifrån de antaganden som utredningen redovisar är det dock Andra AP-fondens uppfattning att utredningen har underskattat komplexiteten och riskerna med samt kostnaderna för den föreslagna förändringen. Fonden anser att den eventuella besparingspotentialen inte på något sätt står i rimlig proportion till de kostnader och risker som pensionssystemet skulle utsättas för. Andra AP-fonden anser att konsekvensanalysen som helhet brister, då det saknas en övergripande riskanalys och bedömning avseende den tid, de konsekvenser och de kostnader som genomförandet av den omfattande omstruktureringen förväntas resultera i.

Vidare utgår analysen avseende konsekvenserna för pensionssystemet ifrån ett antagande om ökad nettoavkastning, som fonden anser vilar på en felaktig tolkning av forskningsrapporter som dessutom inte är fullt ut relevanta i sammanhanget.

Fullständigt remissvar
Ladda ner (PDF-dokument, 3,3 MB)

Andra AP-fonden investerar 325 miljoner USD i det amerikanska fastighetsbolaget US Office Holdings. Bolaget samägs med den statliga sydkoreanska pensionsfonden NPS samt ett dotterbolag till det amerikanska fastighetsföretaget Tishman Speyer.

Andra AP-fonden har förvärvat 41 procent av US Office Holdings, som ägs av den statliga sydkoreanska pensionsfonden NPS och fastighetsföretaget Tishman Speyers dotterbolag. Förutom tre direktägda fastigheter äger US Office Holdings också, tillsammans med Government of Singapore Investment Corporation, fastighetsbolaget PPI (Prime Plus Investments Inc) med 12 fastigheter.

Totalt består fastighetsportföljen av 15 centralt belägna kontorsfastigheter på cirka 830 000 m². Marknadsvärdet på US Office Holdings innehav uppgår till drygt 1,8 miljarder USD. 70 procent av portföljens värde består av fastigheter på USAs öst- och västkust, i städerna New York, San Fransisco, Seattle och Beverly Hills. 20 procent av portföljens värde består av fastigheter belägna i Chicago.

Genom investeringen förvärvar Andra AP-fonden 41 procent av aktierna i US Office Holdings för 325 miljoner USD.

– Genom den här investeringen kan vi tillsammans med andra långsiktiga investerare med gedigen lokal kompetens och erfarenhet, investera på den amerikanska fastighetsmarknaden. Det är också attraktivt för oss att investera i USA eftersom detta är en mogen och transparent marknad med tillväxtpotential, säger Eva Halvarsson, vd för Andra AP-fonden.

För ytterligare information kontakta:
Eva Halvarsson, VD Andra AP-fonden på telefon 031-704 29 00
Ulrika Danielson, Kommunikationschef på telefon 0709-50 16 13

Andra AP-fondens redovisade en total avkastning på 5,8 procent, exklusive kostnader. Fondens avkastning relativt jämförelseindex uppgick till 0,5 procent, exklusive alternativa investeringar och kostnader. Fondkapitalet ökade med 10,6 mdkr och uppgick vid halvårsskiftet 2012 till 227,3 mdkr.

• Andra AP-fondens fondkapital uppgick till 227,3 (227,5) mdkr den 30 juni 2012. Fondkapitalet belastades av ett nettoutflöde till pensionssystemet på -1,7 mdkr.
• Resultatet för halvåret uppgick till 12,3 (5,1) mdkr.
• Fondens avkastning på den totala portföljen uppgick till 5,8 (2,4) procent, exklusive provisionskostnader och rörelsens kostnader. Inklusive dessa kostnader avkastade portföljen 5,7 (2,3) procent.
• Den relativa avkastningen uppgick till 0,5 (0,1) procent för den noterade portföljen exklusive alternativa investeringar och kostnader, vilket motsvarar ett bidrag på 0,9 mdkr.
• Verksamhetens kostnader, uttryckt som förvaltningskostnadsandel, var fortsatt låg och uppgick under perioden till 0,08 procent.
• Exklusive nettoinflöden från pensionssystemet sedan starten 2001 har fondens kapital ökat med 82,9 mdkr, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig avkastning på 3,9 procent, efter kostnader.
• Fondens valutaexponering var 15 (18) procent.

– Glädjande är att fondens aktiva avkastning uppgick till 0,5 procent, vilket motsvarar cirka en miljard kronor. Första halvårets resultat är i linje med vårt långsiktiga mål att ha en genomsnittlig årlig real avkastning på fem procent, säger Eva Halvarsson, Andra AP-fondens verkställande direktör.

Läs hela halvårsrapporten (pdf) på fondens hemsida www.ap2.se

En ägarrapport publiceras separat i början på oktober.

För ytterligare information kontakta
Eva Halvarsson, Andra AP-fondens verkställande direktör eller Ulrika Danielson, kommunikationschef, på telefon 031 704 29 00.

Med anledning av uppmärksamheten kring personalförmåner i de statliga AP-fonderna har de sex ordförandena i Första-Fjärde AP-fonderna, Sjätte- och Sjunde AP-fonden initierat en gemensam översyn av personalrelaterade policies. Syftet är att åstadkomma en harmonisering av det aktuella regelverket. Arbetet inleds omedelbart och skall bedrivas skyndsamt.

När Andra AP‐fonden för tionde gången publicerar sitt årliga Kvinnoindex visar studien att andelen kvinnliga styrelseledamöter minskar något sedan föregående år till 22,7 procent. Däremot fortsätter andelen kvinnor i företagsledningar att öka till 16,3 procent, vilket är den högsta nivån sedan studien startade 2003.

Den snabba ökningen av andelen kvinnor i styrelser mellan 2002 och 2007 avstannade återigen efter en ökning sedan 2009. Andelen kvinnor i börsbolagens styrelser har i år minskat från 22,9 procent till 22,7 procent jämfört med föregående år. Dock har andelen kvinnor i börsbolagens ledningar ökat från 15,3 till 16,3 procent, vilket är den högsta noteringen sedan studien startade 2003.

– I år är det tio år sedan vi startade Kvinnoindex och under denna tid har det skett en positiv utveckling av andelen kvinnor i både styrelser och ledningar, även om andelen något enstaka år minskat. Men fortfarande går utvecklingen väldigt långsamt. Med nuvarande förändringstakt skulle det ta 27 år innan andelen kvinnor i styrelser uppgår till 50 procent och hela 52 år, inte förrän 2064, innan ledningarna består av 50 procent kvinnor. Vi tror att det är viktigt att så många som möjligt agerar för att åstadkomma en snabbare förändring. Annars riskerar vi att fortsätta att se mycket kompetens ”försvinna” på vägen, vilket vi tror är olyckligt både för företagens konkurrenskraft och samhället i stort, säger Eva Halvarsson, VD på Andra AP‐fonden.

Andelen kvinnor är störst i de större bolagen på stockholmsbörsen samt i branscher med hög andel kvinnliga anställda. Tjänste‐ och finansbranscherna har högst andel kvinnor i sina styrelser medan media‐ och hälsovårdsbranscherna har högst andel kvinnor i ledningen. Råvarusektorn är sämst på andel kvinnor i både styrelser och ledningsgrupper. I ledningen har dock nivån ökat och nu består bolagens ledningar till mindre än 90 procent av män.

Inom utbildningar som traditionellt varit rekryteringsbas för företagsledningar och styrelseledamöter har andelen kvinnor ökat under de senaste 30 åren från en nivå under 20 procent till idag drygt 40 procent. Dock faller kvinnor bort i steg från utexaminerade till anställda (nästan var tredje), till chefer (var fjärde), till koncernledning (var sjunde).

Andra AP‐fonden har sedan 2003 årligen genomfört en studie tillsammans med Nordic Investor Services för att mäta andelen kvinnor på mellanchefsnivå, i företagsledningar och styrelser i noterade bolag. Utöver detta mäts andelen kvinnor som tagit examen inom utbildningar som traditionellt varit rekryteringsbas för företagsledningar och styrelser.

Ladda ner rapporten (PDF-dokument, 543 kB)

För ytterligare information kontakta:

Eva Halvarsson, VD Andra AP‐fonden på telefon 031‐704 29 00 Ulrika Danielson, Kommunikationschef på telefon 0709‐50 16 13