Andra AP-fonden redovisade en total avkastning på 4,1 procent, exklusive kostnader, för helåret 2015. Fondkapitalet uppgick vid årets slut till 300,6 mdkr. Resultatet uppgick till 11,7 mdkr. Fondens avkastning relativt jämförelseindex uppgick till 0,9 procent, exklusive alternativa investeringar och kostnader. Årets utveckling innebär att Andra AP-fondens avkastning överträffar fondens långsiktiga mål på både kort och lång sikt.

Andra AP-fondens VD, Eva Halvarsson, kommenterar resultatet:

– Under början av 2015 passerade Andra AP-fondens totala fondkapital för första gången milstolpen 300 mdkr. Detta ska jämföras med de 134 mdkr som fonden startade med 2001. Därutöver har Andra AP-fondens resultat sammantaget uppgått till 175,3 mdkr sedan starten.

– Inte minst mot bakgrund av den allmänna marknadsutvecklingen under året känns det bra att kunna konstatera att vår interna förvaltning levererade en relativ avkastning på 0,9 procent. Portföljen med svenska aktier hade ett mycket bra år med en aktiv avkastning på 1,6 mdkr.

– Den internaliseringsprocess som vi påbörjade 2012 slutfördes enligt plan 2015. Internaliseringen innebär att vi under tre år sammanlagt har tagit hem drygt 50 mdkr från externa förvaltare. Att förvalta detta kapital internt medför en väsentlig kostnadsbesparing, samtidigt som vi kan utnyttja och utveckla den höga kompetens som finns i vår organisation på ett bättre sätt.

– 2015 tog vi ytterligare steg inom ESG-området genom att formalisera en övergripande strategi. Vår vision är att integrera ESG i samtliga analys- och investeringsprocesser. I strategin, som utgår ifrån ett finansiellt riskperspektiv, fokuserar vi arbetet till fyra områden – klimat, mångfald, rapportering och ägarstyrning.

De senaste fem åren har fondens genomsnittliga årliga reala avkastning uppgått till 7,8 procent och de senaste tio åren har den reala avkastningen varit 4,8 procent.

• Andra AP-fondens fondkapital uppgick till 300,6 (293,9) mdkr den 31 december 2015 och belastades av ett nettoutflöde till pensionssystemet på –4,9 (–5,1) mdkr.
• Årets resultat uppgick till 11,7 (34,3) mdkr.
• Avkastningen på den totala portföljen uppgick till 4,1 (13,3) procent, exklusive provisionskostnader och rörelsens kostnader. Inklusive dessa kostnader avkastade portföljen 4,0 (13,1) procent.
• Den relativa avkastningen för fondens totala portfölj, exklusive alternativa investeringar och kostnader, uppgick till 0,9 (0,5) procent.
• Rörelsens kostnader, uttryckt som förvaltningskostnadsandel, var fortsatt låg och uppgick till 0,07 (0,07) procent.
• Under året har Första och Andra AP-fonden tillsammans med TIAA-CREF bildat ett nytt samägt bolag för att skapa en ledande, europeisk plattform för investeringar i Europa, Cityhold Office Partnership.

*Vid halvårsrapport beräknas kostnadsandelen som helårseffekt. **Även vid halvårsrapporter beräknas den annualiserade avkastningen för 10,0 resp 5,0 år.

Läs hela årsredovisningen (pdf) på fondens hemsida www.ap2.se

För ytterligare information kontakta Eva Halvarsson, Andra AP-fondens verkställande direktör, 031-704 29 00 eller Ulrika Danielson, kommunikationschef, 031-704 29 29.

DN publicerade idag (2016-02-16) en artikel om AP-fondernas investeringar i de två gruvbolagen BHP Billiton och Vale med anledning av den allvarliga olycka som i november 2015 skedde vid bolaget Samarcos järnmalmsgruva i Mariana, Brasilien. Samarco samägs av gruvbolagen Vale och BHP Billiton.

Omfattande utredningar av myndigheterna pågår för att ta reda på om det är försummelse från bolaget Samarcos sida som ligger bakom olyckan. De tre bolagen har sedan olyckan inträffade vidtagit åtgärder som att inspektera andra avfallsdammar och att börja hjälpa invånarna i regionen. Så länge inte annat framkommer betraktar Etikrådet detta som en olycka och följer den fortsatta utvecklingen.

Etikrådet har svarat DN på de frågor de ställt. De frågor och svar som utväxlats mellan DN:s reporter Henrik Brandão Jönsson och Etikrådets generalsekreterare John Howchin sedan början av februari kan du läsa mer om här.

Andra AP-fonden minskar sin finansiella risk gentemot kraftbolag vars vinster i huvudsak är beroende av kolbaserad elproduktion. Det innebär att fonden inte kommer att vara investerad i 28 kraftbolag. Totalt rör det sig om innehav till ett marknadsvärde om cirka 670 miljoner kronor.

Andra AP-fondens klimatriskanalys av kraftsektorn har gjorts utifrån fondens uppdrag att ta hänsyn till etik och miljö utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Analysen utgår därför från ett finansiellt perspektiv och resulterar i att fonden beslutat att inte vara investerad i 28 kraftbolag vars vinster i huvudsak är beroende av kolbaserad elproduktion.

Detta är fondens andra riskanalys utifrån ett klimatperspektiv. Den första analysen var inriktad på fossilenergibolag och gjordes under 2014. Den resulterade i att fonden avinvesterade från 12 kolbolag samt åtta olje- och gasbolag.

– Beslutet innebär att vi avinvesterar från ungefär en fjärdedel av alla elproducerande bolag och vi sänker därmed fondens finansiella risk gentemot kraftsektorn. Vi har större möjlighet att på lång sikt skapa värde genom att investera i andra bolag istället, säger Eva Halvarsson, VD för Andra AP-fonden.

De kraftbolag som har identifierats har en betydande del av sin vinst från kolbaserad elproduktion och saknar en övertygande strategi för att minska sina klimatrisker.

Totalt har fonden innehav för cirka 670 miljoner kronor i de bolag som identifierats.

Arbetet med att bedöma klimatrisker i fondens innehav kommer att fortsätta under kommande år. Avsikten är att i nästa steg analysera portföljen som helhet utifrån olika klimatscenarios för att öka kunskapen om hur Andra AP-fondens investeringar påverkas.

För ytterligare information kontakta Eva Halvarsson, Andra AP-fondens verkställande direktör eller Ulrika Danielson, kommunikationschef, på telefon 031 704 29 00.

Andra AP-fondens VD, Eva Halvarsson, kommer under World Climate Summit i Paris den 6 december att delta i panelen Carbon Tracker Energy Plenary Session ”A roadmap for the energy transition: challenges & solutions”.

Läs mer på: www.carbontracker.org/news/a-roadmap-for-the-energy-transition-challenges-solutions

AP-fonderna, Första, Andra, Tredje, Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonden, har kommit överens om att samordna sättet att redovisa koldioxidavtryck. AP-fonderna kommer alla att redovisa sina koldioxidavtryck med tre indikatorer.

Alla AP-fonder har, enskilt, mätt koldioxidavtryck för 2014 och är positiva till att mäta och redovisa investeringars klimatutsläpp. För att öka insynen och möjligheten att bedöma AP-fondernas klimatarbete har AP-fonderna kommit överens om att samordna sättet att redovisa sina koldioxidavtryck.

Som långsiktiga ägare och förvaltare av svenskt pensionskapital, har AP-fonderna ett ansvar att värdesäkra den allmänna pensionen för nuvarande och framtida pensionärer genom att ansvarsfullt investera och förvalta pensionskapitalet. Det innebär att fonderna investerar och förvaltar investeringarna på ett långsiktigt hållbart sätt.

Koldioxidavtryck för en investeringsportfölj beskriver hur stora utsläpp av växthusgaser som bolagen AP-fonderna investerar i släpper ut, i förhållande till AP-fondernas ägarandel i respektive bolag. AP-fondernas olika investeringsstrategier och allokering till olika finansiella tillgångar gör att koldioxidavtrycken från fondernas investeringar är olika stora.

AP-fondernas koldioxidavtryck kommer framöver att beräknas för innehav per den 31 december innevarande år med hjälp av senast tillgängliga koldioxiddata för direkta utsläpp (Scope 1) och indirekta utsläpp från energi (Scope 2). Första, Andra, Tredje, Fjärde och Sjunde AP-fonden kommer att beräkna och redovisa koldioxidavtryck för sina noterade aktieportföljer utifrån ägarandel. Sjätte AP-fonden kommer att redovisa dessa indikatorer för sin onoterade portfölj utifrån ägarandel.

Koldioxidavtrycken kommer att redovisas med följande tre indikatorer, vilka för närvarande är de vanligast förekommande:

1. Det absoluta koldioxidavtrycket för aktieportföljen motsvarande ägd andel av bolagens sammanlagda utsläpp (tCO2e)
2. Koldioxidintensitet, där absolut koldioxidavtryck relateras till ägarandel av bolagens marknadsvärde (tCO2e/MSEK)
3. Koldioxidintensitet, där absolut koldioxid-avtryck relateras till ägarandel av bolagens omsättning (tCO2e/MSEK). AP-fonderna kommer även att inkludera information om hur stor andel av respektive AP-fonds kapital som kartlagts, samt hur stor andel som baseras på rapporterade utsläppssiffror respektive estimerade koldioxidutsläpp.

Se bifogat faktablad (PDF-dokument, 242 kB) som visar hur koldioxidavtryck ger viktig kunskap till investerare, men att det också finns begränsningar.

För eventuell ytterligare information kontakta: Första AP-fonden: Ossian Ekdahl, tel +46 (0) 709 681 209, ossian.ekdahl@ap1.se Andra AP-fonden: Ulrika Danielson, tel +46 (0)31 704 29 00, ulrika.danielson@ap2.se Tredje AP-fonden: Lil Larås Lindgren, tel +46 (0)709 517 270, lil.lindgren@ap3.se Fjärde AP-fonden: Pia Axelsson, tel +46 (0)8 787 75 72, pia.axelsson@ap4.se Sjätte AP-fonden: Ulf Lindqvist, tel +46 (0)708 74 10 48, ulf.lindqvist@apfond6.se Sjunde AP-fonden, Johan Florén, tel +46 (0)70 555 80 58, johan.floren@ap7.se

De svenska AP-fonderna förvaltar kapital i det statliga allmänna pensionssystemet. Alla som arbetar, får lön och betalar skatt i Sverige får allmän pension, som består av inkomstpension och premiepension. AP-fonderna har olika uppdrag inom det allmänna pensionssystemet. Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden förvaltar bufferten i inkomstpensionssystemet – hit förs kapital vid överskott och härifrån tas kapital vid underskott i pensionsutbetalningarna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond i inkomstpensionssystemet men är en stängd fond – inget förs till eller från fonden. Sjätte AP-fonden placerar endast i icke börsnoterade bolag. Sjunde AP-fonden skiljer sig från de andra då den förvaltar kapital i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fondens AP7 Såfa är det förvalda alternativet i premiepensionssystemet. AP-fonderna har också olika investeringsstrategier och allokerar kapitalet på olika sätt.

Mer information om AP-fonderna på www.apfonderna.se

Andra AP-fonden har lämnat in remissvar avseende ”Nya regler för AP-fonderna” (ds 2015:34).

I promemorian föreslås en helt ny struktur och organisation med nya placeringsregler för förvaltningen av buffertkapitalet i pensionssystemet. Andra AP-fonden anser att skälen till en så omfattande förändring jämfört med dagens verksamhet är vare sig tydligt eller övertygande redovisade. De utvärderingar som gjorts av AP-fonderna har visat att dessa i allt väsentligt har förvaltat buffertkapitalet väl. Det har både i de utvärderingar som gjorts och i Buffertkapitalutredningen påtalats vissa enskilda brister som bör åtgärdas, t.ex. gällande placeringsreglerna och den årliga utvärderingen. Andra AP-fonden menar dock att detta bäst kan ske utan att systemet som helhet görs om och en ny myndighet nödvändigtvis tillskapas. Andra AP-fonden anser att förslagen i promemorian riskerar leda till:

• Sämre riskjusterad avkastning
• Otydlig och bristande styrning av förvaltningen av buffertkapitalet
• Höga och omotiverade kostnader för omställningen till den nya organisationen

Det är Andra AP-fondens uppfattning att förslaget med stor sannolikhet leder dels till portföljer som är icke-optimala i förhållande till pensionssystemet i sin helhet dels till en stark likriktning i AP-fondernas strategi- och portföljval. Sammantaget innebär det betydande välfärdsförluster som drabbar det svenska pensionärskollektivet och i första hand de pensionärer som får den största delen av sin pension från det statliga inkomstpensionssystemet.

”Min uppfattning är att AP-fonderna under de 15 åren sedan starten har byggt upp en väl fungerande, kostnadseffektiv verksamhet som genererat en bra avkastning. För att utveckla denna vidare välkomnar jag förslaget att öppna upp placeringsreglerna och införa en sk aktsamhetsprincip. Däremot kan jag inte se något behov av de stora, dyra och riskfyllda förändringar som föreslås i övrigt”, säger Eva Halvarsson, VD på Andra AP-fonden.

Andra AP-fondens remissvar till Ds 2015:34 (PDF-dokument, 1,1 MB).

AP-fondernas ordföranden och VD:ar skriver gemensamt på DN debatt idag.

Otydligt och byråkratiskt. Förslaget om nya regler för AP-fonderna innebär flera försämringar. Det ökar risken för en kortsiktig politisk detaljstyrning och sätter stopp för långsiktiga investeringar i exempelvis fastigheter och infrastruktur. Med stor sannolikhet leder det till lägre pensioner, skriver ordförande och vd:ar för AP-fonderna.

De fyra stora fonderna i det statliga inkomstpensionssystemet, Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna har nu verkat i femton år. Kapitalet som fonderna 2001 fick uppdrag att förvalta var drygt 550 miljarder kronor. I dag uppgår det till cirka 1.200 miljarder kronor. Då har dessutom drygt 50 miljarder kronor netto betalats ut till pensionssystemet under åren. De goda resultaten har bidragit till att AP-fonderna i dag utgör 14 procent av de totala pensionstillgångarna jämfört med 10 procent vid start. Det är drygt 350 miljarder kronor mer än vad man räknade med när systemet sjösattes för femton år sedan. Internationella jämförelser visar också att AP-fonderna står sig väl jämfört med andra pensionsfonder – både vad gäller avkastning och låga kostnader – vilket bland annat framgår av regeringens egen utvärdering.

Vi konstaterar att dagens lagstiftning har fungerat väl, både vad gäller resultat och förtroende för AP-fonderna. Grundprinciperna i dagens AP-fondslag är att främja hög avkastning till låg risk, att säkerställa självständiga fonder och att ge förutsättningar för långsiktiga investeringar som tar hänsyn till miljö och etik. Det sker i dag med en enkel och tydlig styrning som utan detaljreglering ska bidra till största möjliga nytta för pensionssystemet.

Vi hyser nu stor oro för pensionssystemets framtid, eftersom förslaget ”Nya regler för AP-fonderna” innebär försämringar i ett antal avseenden. Vi ser stora risker med förslaget och det är vår plikt att påtala dessa gentemot de som är beroende av AP-fondernas avkastning – dagens och morgondagens pensionärer.

Förslaget är en kompromiss som bygger på en tidigare kompromiss och har svagheter på många viktiga punkter.

1. Varken den nya ”överstyrelsen” som föreslås besluta i viktiga frågor eller AP-fonderna garanteras en tillräckligt självständig ställning gentemot regeringen.
2. Möjligheterna för AP-fonderna att placera inskränks jämfört med i dag eftersom de ska styras av en referensportfölj och ett kostnadstak som överstyrelsen respektive regeringen beslutar om.
3. AP-fondernas styrelser ges inte tillräcklig befogenhet att besluta om verksamheten, eftersom förvaltningen av onoterade tillgångar och stora delar av administrationen enligt lag ska samordnas. Detta är förslag som varken gynnar riskspridning, effektivitet eller ger några stordriftsfördelar.

Förslaget är dessutom ofullständigt eftersom två viktiga delar saknas – en konsekvensanalys och en beräkning av vad de föreslagna och omfattande förändringarna kommer att kosta. Vi vill lyfta fram ett antal konsekvenser som inte är belysta i förslaget:

Förslaget leder med stor sannolikhet till lägre pensioner. Om förslaget genomförs kommer kvarvarande AP-fonder att ha små möjligheter att bidra med högre avkastning så som AP-fonderna hittills gjort genom att placera långsiktigt med god riskspridning. Förutsättningarna för att bedriva professionell strategisk och aktiv förvaltning minskar drastiskt, likaså möjligheterna att vara ansvarsfulla ägare. AP-fonderna kopplas helt bort från det övergripandet målet att generera högsta möjliga nytta för pensionssystemet. Den föreslagna referensportföljen kommer i stället styra fonderna till kortsiktig lågavkastande indexförvaltning och leder bland annat till utförsäljningar av svenska tillgångar samt sätter stopp för långsiktiga investeringar i exempelvis fastigheter och infrastruktur. Dessutom riskerar ökad byråkrati och ineffektiv styrning att leda till sämre möjligheter för AP-fonderna att göra lönsamma investeringar. Ekonomiskt handlar det om stora förluster för pensionärerna. De senaste åtta åren har de fyra AP-fonderna tillsammans bidragit med 20 miljarder kronor bara i så kallad aktiv avkastning.

Förslaget ökar risken för en kortsiktig politisk detaljstyrning. I dag styrs AP-fonderna endast av riksdagens lagstiftning där högsta möjliga avkastning ska eftersträvas och etiska och miljömässiga hänsyn ska tas utan att ge avkall på avkastningen. Den nu föreslagna styrningen är otydlig och byråkratisk. Förslagen om att inrätta en överstyrelse och möjligheter för regeringen att påverka innebär att makten över AP-fonderna flyttas från riksdagen till regeringen och öppnar för kortsiktig politisk detaljstyrning. Att det i dag sägs att regeringen inte tänker använda sig av möjligheterna säger faktiskt ingenting om vad framtida regeringar kan tänkas göra. Pensionskapitalet ska förvaltas långsiktigt utan politisk detaljstyrning.

Förslaget leder till höga omställningskostnader. Förslaget saknar en ordentlig konsekvensanalys vilket försvårar bedömningen om vad förändringarna innebär. Fonderna har därför bett en extern part att beräkna riskerna och kostnaderna för omställningen där AP-fonder ska avvecklas, verksamheter samordnas och ny styrning inrättas. Under omställningen som är tänkt att inledas under 2016 och pågå i nära två år riskerar AP-fonderna förlora fokus på den långsiktiga förvaltningen vilket påverkar resultatet negativt. Om det skulle leda till att avkastningen blir bara 0,1 procent lägre motsvarar det ändå hela 1.200 miljoner kronor. Övriga kostnader är också betydande. De totala kostnaderna för omläggningen under dessa två år uppskattas till flera miljarder kronor. Detta ska jämföras med den enda förväntade besparingen som anges i förslaget på cirka 50 miljoner kronor per år. Det kommer att ta flera generationer innan kostnaderna är täckta.

Vi som fått uppdraget att förvalta AP-fondernas kapital ansvarsfullt till förmån för dagens och morgondagens pensionärer, där pensionssystemet står inför stora påfrestningar de kommande 15–20 åren, anser att förslaget om nya regler för AP-fonderna inte kommer att leda till bättre pensioner – det blir snarare tvärtom. Förslaget kan därför inte ligga till grund för en reformering av AP-fonderna.

Urban Karlström, ordförande Första AP-fonden Marie S Arwidson, ordförande Andra AP-fonden Pär Nuder, ordförande Tredje AP-fonden Monica Caneman, ordförande Fjärde AP-fonden Johan Magnusson, vd Första AP-fonden Eva Halvarsson, vd Andra AP-fonden Kerstin Hessius, vd Tredje AP-fonden Mats Andersson, vd Fjärde AP-fonden

Länk till artikeln i Dagens Nyheter.

Att ta hänsyn till hållbarhetsfaktorer i analys- och beslutsprocesser är att integrera hållbarhet i förvaltningen. På så sätt kan fonden också minska risken och få bättre förutsättningar för att öka avkastningen. Fondens bedömning är att långsiktigt hållbara företag också är företag som på lång sikt genererar god avkastning.

Idag publicerar Andra AP-fonden sin hållbarhets- och ägarstyrningsrapport för 2014/2015. Den innehåller bland annat fondens rapportering på PRI:s principer, rapportering på jordbruksprinciperna, ett urval av fondens hållbarhetsmål samt en beskrivning av hur långt fonden har kommit i sitt arbete med att implementera hållbarhet i investeringsprocessen.

– Fondens övergripande fokusområde är att integrera hållbarhet i förvaltningen. Vår vision är att hållbarhet ska vara en integrerad del av samtliga analys- och beslutsprocesser. De områden som vi särskilt har valt att fokusera på är: klimat, ägarstyrning, mångfald och transparens/rapportering. Inom dessa områden har vi stor kunskap och erfarenhet, eftersom vi redan har arbetat med frågorna under lång tid, säger Eva Halvarsson, VD för Andra AP-fonden.

Andra AP-fonden investerar cirka 11 miljarder kronor i tillgångar/förvaltare, som har en affärsstrategi som främst bygger på hållbarhet.

Klimatfrågor, och framförallt klimatförändringar, står för både enorma risker och möjligheter för en långsiktig investerare som Andra AP-fonden. Klimatförändringarna bedöms kunna få stor inverkan på den långsiktiga avkastningen. Andra AP-fonden har ett pågående arbete kring fossil energi och finansiella klimatrisker som bland annat resulterat i att fonden under hösten 2014 beslutade att inte längre investera i 20 energibolag. Fonden blev under våren rankad 11 i världen bland investerare efter graden av hur väl de hanterar klimatrisker i sina portföljer.

– Internt fortsätter arbetet med att analysera våra klimatrisker i portföljen utifrån ett finansiellt perspektiv. På agendan för året finns en analys av kraftbolag. Under 2015 har fonden också varit drivande när det gäller frågan om att få fram en standardisering bland investerare för hur koldioxidavtryck ska mätas, säger Eva Halvarsson.

Läs mer i Andra AP-fondens hållbarhets- och ägarstyrningsrapport, www.ap2.se.

För ytterligare information kontakta Eva Halvarsson, Andra AP-fondens verkställande direktör, 031-704 29 00 eller Ulrika Danielson, kommunikationschef, 031-704 29 29.

I år delades Andra AP-fondens pris inom finans och hållbarhet ut till studenterna Anna Adlarson och My Hammarström för deras uppsats ”Är gröna obligationer ett finansiellt instrument som bidrar till en hållbar utveckling?”.

Studien visar att det är ett redan välutvecklat miljöarbete som ligger till grund för emitteringen av gröna obligationer. Det framgår även att en ökad tillgång till kapital genom diversifiering av upplåningskällor och en förbättring av organisationens gröna profil identifierats som de främsta drivkrafterna att arbeta med hållbarhet. Dock konstaterar studenterna att gröna obligationer inte har någon direkt inverkan på en hållbar utveckling, men att tillgångsslaget anses påverka den hållbara utvecklingen indirekt då gröna obligationer är agendasättande samt ökar kunskapen och medvetenheten inom organisationer för miljöarbete.

– Vi valde ämnet för att det är intressant att koppla samman finans och hållbarhet. Dessutom är gröna obligationer ett nytt fenomen, som det inte finns så mycket forskning kring.”, berättar Anna Adlarson.

– Att vinna det här priset är en merit och en fin uppmuntran till att forska. Vi tycker det är roligt med forskning och detta väcker intresset ännu mer, fortsätter My Hammarström.

Priset delades i år ut för tredje gången och instiftades för att uppmuntra studenter vid Handelshögskolan i Göteborg att skriva uppsatser inom finans och hållbarhet. Uppsatserna ska kombinera modeller/teorier inom finansiell ekonomi, kapitalförvaltning och företagsvärdering med hållbarhets aspekter.

En jury vid Handelshögskolan nominerar uppsatser efter att ha bedömt den akademiska kvaliteten. Därefter utses pristagaren av en kommitté på Andra AP-fonden.

– Andra AP-fonden var en av världens första investerare av gröna obligationer och började investera i tillgångsslaget redan 2008. Därför tycker vi att det är extra roligt att Annas och Mys uppsats uppmärksammas och önskar dem lycka till med framtida studier, säger Andra AP-fondens VD Eva Halvarsson.

Motiveringen till 2015 års pristagare lyder: ”Anna Adlarson och My Hammarström har i sin uppsats, ”Är gröna obligationer ett finansiellt instrument som bidrar till en hållbar utveckling?”, bidragit till fördjupade insikter om den gröna obligationsmarknaden i Sverige. De har genomfört en noggrann kvalitativ studie och medverkat till ökad kunskap om drivkrafterna bakom emittering av gröna obligationer samt vilka effekter detta har på emittenternas hållbarhetsarbete.

Författarna pekar på ett investeringsområde som med största sannolikhet kommer att växa under kommande år och som är av stort intresse för institutionella investerare, som Andra AP-fonden. Därmed är detta ett område som blir allt mer relevant för investerare att orientera sig kring: Uppsatsen har på ett förtjänstfullt sätt bidragit till att öka kunskapen om gröna obligationer.

Anna och My kommer i sin uppsats fram till att ökad tillgång till kapital samt en förstärkning av organisationernas existerande hållbarhetsarbete är de viktigaste drivkrafterna. Genom att emittera gröna obligationer når organisationerna nya investerare vilket breddar deras investerarbas, vilket är positivt. Studien visar även att gröna obligationer leder till att finans- och miljöavdelningar börjar samarbeta vilket ökar fokus och kunskap om hållbarhet. Däremot visar studien inte att emittering av gröna obligationer leder till fler klimatprojekt. Men, eftersom de som investerar i gröna obligationer vill få information om hur pengarna använts behöver emittenterna följa upp och rapportera om dessa projekt, vilket säkerställer att projekten genomförs.”

För ytterligare information kontakta: Ulrika Danielson, Kommunikationschef Andra AP-fonden, telefon 0709-50 16 13

Andra AP-fonden redovisade en total avkastning på 5,2 procent, exklusive kostnader, för det första halvåret 2015. Fondens avkastning relativt jämförelseindex uppgick till 0,2 procent, exklusive alternativa investeringar och kostnader. Fondkapitalet ökade med 12,6 mdkr och uppgick vid halvårsskiftet 2015 till 306,5 mdkr.

• Andra AP-fondens fondkapital uppgick till 306,5 (280,3) mdkr den 30 juni 2015. Fondkapitalet belastades av ett nettoutflöde till pensionssystemet på -2,4 (-2,5) mdkr.
• Resultatet för halvåret uppgick till 15,0 (18,1) mdkr.
• Fondens avkastning på den totala portföljen uppgick till 5,2 (7,0) procent, exklusive provisionskostnader och rörelsens kostnader. Inklusive dessa kostnader avkastade portföljen 5,1 (6,9) procent.
• Den relativa avkastningen uppgick till 0,2 (0,1) procent för den noterade portföljen exklusive alternativa investeringar och kostnader, vilket motsvarar ett bidrag på 0,5 mdkr.
• Rörelsens kostnader, uttryckt som förvaltningskostnadsandel, var fortsatt låga och uppgick under perioden till oförändrade 0,07 (0,07) procent.
• Under de senaste tio åren har fonden avkastat 96,6 procent exklusive kostnader, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 7,0 procent per år. Efter avdrag för inflation motsvarar detta en årlig real avkastning på 5,8 procent.
• Sedan starten 2001 har fonden skapat ett sammanlagt resultat om 178,7 mdkr, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig avkastning på 5,7 procent, inklusive fondens kostnader.
• Fondens valutaexponering var 30 (25) procent.

– Andra AP-fonden har under de senaste tio åren totalt skapat 155 miljarder kronor i avkastning, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 7,0 procent per år. Efter avdrag för inflation motsvarar detta en årlig real avkastning på 5,8 procent, som med råge överstiger vårt långsiktiga avkastningsantagande, Vårt fondkapital uppgick till 306,5 mdkr, en ny rekordnivå. säger Eva Halvarsson, Andra AP-fondens verkställande direktör.

– Under det första halvåret har vi fortsatt vår strategi att förvalta en allt större del av kapitalet internt genom att ta hem förvaltningen av globala krediter. En större andel intern förvaltning är både kostnadseffektivt och möjliggör en effektivare styrning av verksamheten, något som i sin tur bidrar till att utveckla verksamheten samtidigt som resultatet förbättras, säger Eva Halvarsson.

Händelser efter rapportperioden:

• Efter rapportperiodens utgång har det uppstått turbulens på de finansiella marknaderna. Detta beror i huvudsak på oro kring tillväxtutsikterna i främst Kina med tänkbara effekter på världsekonomin. Dessa faktorer har hittills inte föranlett några förändringar i fondens portföljer. Fondens långsiktiga strategi med en väldiversifierad portfölj ligger fast.
• Andra AP-fonden har tillsammans med TIAA-CREF och Första AP-fonden kommit överens om att bilda ett nytt samägt bolag för att skapa en plattform för investeringar i europeiska kontors-fastigheter. Fastigheterna i Cityhold Property AB – ett fastighetsbolag som Första och Andra AP-fonden tillsammans startade 2011 – och TIAA-CREF:s europeiska portfölj av kommersiella fastigheter inom THRE ingår i det samägda bolaget Cityhold Office Partnership. Marknadsvärdet på de två ingående fastighetsportföljerna är idag totalt drygt två miljarder euro.

Läs halvårsrapporten  (PDF-dokument, 195 kB)

En Hållbarhetsrapport publiceras separat i mitten av oktober.

För ytterligare information kontakta Eva Halvarsson, Andra AP-fondens verkställande direktör eller Ulrika Danielson, kommunikationschef, på telefon 031 704 29 00.